De 5 Kärleks Språken

eller "The 5 Love Languages" är en bok som jag har läst den senaste månaden. Boken av skriven av en psykolog som jobbar med relationer. Dr. Chapman. Enligt honom har varje människa ett språk som de helst visar eller tar emot kärlek på. Man har ett "modersmål" och de andra har olika värde. De 5 olika språken är:

• Gåvor (Det är inte själva gåvan som räknas, det är det faktum att någon tänkt på en för att ge en gåva.)

• Tjänster (Man gör tjänster för sina älskade, tvättar bilen, bakar, städar, ställer upp med olika saker. Fixar och donar)

• Fysisk beröring (Man tycker om kroppskontakt, kramar, pussar, massage och allt annat när man rör någon fysiskt)

• Kvalitets tid (man vill spendera tid med de man älskar, kan både vara aktiviteter eller bara samtal)

• Ord (Man talar om för de man älskar att man älskar dem. Man använder uppmuntrande ord och tycker om att få och ge beröm)

Syftet med att lära sig språken är för att man ska kunna lära sig älska varandra och lära sig visa att man älskar någon genom att tala deras kärleks språk. Tex. Om mitt kärleks språk är gåvor så visar jag kärlek genom att ge gåvor och jag känner mig älskad när jag får gåvor. Om ditt kärleks språk är fysisk beröring så har jag svårare att visa dig att jag älskar dig för jag kan ge dig alla gåvor i världen men skulle jag aldrig krama dig skulle du ändå inte känna dig älskad av mig...

intressant? tror ni det funkar?

Jag har gjort lite experiment och tror faktiskt att det ligger mycket sanning i det hela. Det tog lite tid innan jag kom på vad mitt kärleks språk är, men när jag kom på det var det ganska uppenbart. Det är kvalitets tid. :) Vill folk inte umgås med mig blir jag fruktansvärt ledsen och jag känner mig bort stött och oälskad. Det är viktigt för mig att ha vänner i min närhet som vill spendera tid med mig. Känner jag att jag inte får tillräckligt med tid av någon börjar jag fundera på om de inte tycker om mig. Tror ni de stämmer? Jennifer har under denna terminen inte spenderat lika mycket tid med oss andra. Jag har trott att hon har slutat bry sig. En dag berättade jag för henne att jag trodde att mitt kärleks språk va "kvalitets tid". Under någon vecka senare märkte jag att Jennifer började spendera mer tid med mig. En dag frågar hon om jag märkt någon skillnad. "Ja, sa jag. Det är såå roligt att du börjar va mer med oss igen" och jag var uppriktigt glad. Då sa Jennifer att hon förstod att hon måste spendera lite mer tid med mig för att vi ska kunna fortsätta bygga vår vänskap.

Nu testar jag på alla i huset och ser om de känner sig mer älskade av mig. Än så länge går det bra. Jag skulle råda er alla att läsa boken. :)

Inget Roligt Ämne

Känns som den här veckan har varit hur lång som helst. Är så trött nu så jag vet knappt vad jag själv heter. Vi har haft massa grejer under dagarna så kanske att vi inte har haft lika mycket fritid som vanligt, men annars vet jag inte varför jag är så väldans trött...

Vi har under denna veckan pratat mycket om hur man bygger hälsosamma hem. Det har varit allt ifrån att uppfostra barn till att lära sig om sin identitet i Jesus. Något som har chockat mig är hur mycket pornografi folk tittar på. Det är ju helt sjukt. Gäst talare idag var Dr. Robi Sonderegger. Han berättade bla att killar i 11 års åldern tittar på sex på internet. Det läskiga är inte att de är så unga utan att dessa killar vill inte titta på kvinnor i 30-års åldern. De tittar på tjejer i sin egen ålder. 11 åriga tjejer! Alltså är dem pedofiler innan de ens är vuxna. Robi berättade sen att ser man för mycket såna bilder fastnar dem i hjärnan och de små killarna blir sedan föralltid attraherade utav 11 åriga tjejer. De växer aldrig ur det! Jag tycker det är såå hemskt så jag var bara tvungen att skriva om det. Vi måste definitivt börja prata om något sånt här mer för det måste stoppas. I kyrkorna hemma i Sverige är vi alldeles för rädda för det, men hur ska vi då kunna stoppa det? 

Dr. Robi hade dessutom statistik på att där det "förbrukas" mest porr är inom kyrkorna. Han sa att skulle alla män inom kyrkan sluta titta så skulle bottnen för hela sexindustrin falla sönder! Usch! Att det är så populärt i kyrkorna beror på känslan utav skuld (för man vet att det är moraliskt fel, ute i världen har den moralen helt försvunnit). Känner man skuld börjar man fokusera på problemen och börjar man fokusera på skuldkänslorna och på problemen har man större risk att göra det igen, eller man kommer säkerligen göra det igen. Så, fokusera på Gud, fokusera på allt bra vi har iden här världen, på starka sidor, på dem vi älskar. Börja värdera saker som är rätt och stampa djävulen i huvet! 

Det är en sån sjuk värld. Pornografi är en drog och det nervärderar kvinnor något otroligt... Inte bara det, det sitter säkert en äckel gubbe och tjänar pengar på  tjejerna. Det är sinnes sjukt. Skulle du värdera en syster på det sättet?

Hoppas det gick bra att ta något sånt här allvarligt idag. Jag bara kände att man måste börja någonstans för att förhindra att världen går ännu mer åt fel håll. Kan inte jag prata om det så kan jag inte begära att någon annan kan heller. Så nu hoppas jag att ni blir utmanade att göra något. Särskilt i kyrkorna hemma. 

Himlen Är Röd

Harbour Bridge, Tidigt i morse, Sydney

Vaknade i morse klockan 6 av att från fönstret kom ett otroligt starkt oranget ljus. Jag gick upp för att kolla vad som pågick. Tittade ut och allt var täckt i ett oranget/rött täcke av dimma. Har aldrig sett något så vackert och ett tag tänkte jag. "Jaha, nu kommer Jesus tillbaka". Helt otroligt. Jag gick sedan och la mig för att sova 2 timmar till. När jag vaknar igen vid 8 är det fortfarande lite oranget ute. Jag loggar in på facebook för att se vad som pågår. Varenda status uppdatering handlade om den orangea dimman...

Jag kollar nyheterna och inser att Jesus förmodligen inte är här än och att det hela beror på att jag befinner mig i Australien. Under natten har det alltså stormat ute i den röda öknen och med kraftiga vindar har dammet och sanden sedan färdats in till staden och lagt sig som ett täcke. Allt är täckt av röd sand. Husen, bilarna och mina svarta skor efter att ha gått till skolan. Det hela påminnner mig om när vi fick sand från Sahara till lilla Värnamo. Jag undrar om det var på riktigt eller inte. Däremot vet jag att den röda sanden här är riktig. Gud är så kreativ, en morgon som denna önskar jag att ni alla kunde få se. Jag säger bara helt fantastisk. Jag tog några bilder för att visa hur det hela såg ut men jag tänker använda en väns bilder då jag inte laddat in mina till datorn än. 

Så här är bilder från vänner som redan har varit igång med fotografering och uppladdning a la facebook.

8 Månader

Har alltså varit här i 8 månader och 1 dag nu. Helt sjukt! Tiden går så fort fast tittar man tillbaka så har man ju varit med om så mycket och just nu går tiden sakta men ikväll kommer jag undra vart dagen tog vägen. Är det inte konstigt, det här med tiden. För alla er som behöver hjälp med nedräkning till min hemkomst kan jag meddela att det är 11 veckor idag tills jag lämnar Australien sen får ni lägga på 1 dag tills jag är hemma. 11 veckor. Det är ingenting jämfört med 8 månader. Snart hemma nu.

I fredags hade vi Mexican night. Vi lagade mexikansk mat med Clarissa. En underbar liten latino tjej, vi åt oss mätta och hade en otroligt trevlig afton. I lördags var jag på Street Teams och sedan spenderade vi eftermiddagen med ett gäng goa och glada vid poolen. På kvällen blev det kyrkan. I går (söndag) var jag ledig från kören så jag hoppade kyrkan helt och hållet på morgonen och gick ut till poolen där vi spenderade hela dagen tills 17.30 mötet. Efter kyrkan gick vi på "Princess-Party". 

Idag ska vi på Brunch hos Rachel och sen ska det nog spelas lite Tennis och lite mer bad. Har skrivit en svensk lovsång.

Du kom hit till jorden,

för att ta allt på dig.

All min synd, ja i kärlek.

Du offrade dig.

Du kom för att ge åter,

en chans att komma närmre dig.

Så att jag kan lära känna dig,

Så att jag kan följa dig.

För vart jag än är, så finns du där.

För vart jag än går, följer du mina spår.

Jesus, jag är här, och jag är så kär i dig.

Tack för den tår du fällt för mig.

För vart du än är, vill jag vara där.

För vart du än går, låt mig följa dina spår.

Jag älskar Jesus, Älskar dig Jesus 

och allting som du gjort för mig.

Tack för att du tog allt på dig,

tack för att du räddade mig.

Du fällde en tår för mig, 

så att jag kan komma närmare dig.

Du älskar mig så,

mer än jag någonsin kan förstå.

På senaste tiden har jag verkligen förstått hur mycket Gud älskar oss. Att trots att han kunde tvingat oss att älska honom så gjorde han det möjligt för oss att välja om vi ville ha med honom att göra eller inte. Inte nog med det så kom Jesus till jorden för att vara helt och hållet människa och för att sluta förbundet med Abraham. Så dog han på korset så att vi slipper hålla på med alla ritualer i gamla testamentet och får möjlighet att komma närmare Gud och ha Jesus boende i oss genom Helige Ande. Sen får vi fortfarande chansen att välja om vi vill vara nära Gud eller inte. ÅÅÅH Sån kärlek! Det kanske låter enkelt och som man har hört den innan. Men jag har aldrig fattat vad det verkligen betydde. Hur mycket kärlek det finns i det. Jag blir helt upprymd varje gång jag tänker på det. Fy vad härligt. :)

Bondi Dreaming

Hej Kära Bloggläsare.

I tisdagskväll fick vi reda på att Jennifer vunnit 2 biljetter till något kallat Bondi Dreaming. Vi trodde att detta var en Surfdokumentär och blev riktigt glada och bestämde oss för att åka och se denna film på en biograf inne i city. Jag, Jennifer och Vanessa bestämde oss för att dela på den 3dje biljetten och helt enkelt ha en kul kväll utanför kyrkan, mataffären och skolan. Som vi kallar för "the College Bubble". Väl på plats där "filmen" skulle visas ser vi hur människor är otroligt uppklädda för detta evenemang. Inte visste vi att det var teater vi skulle se... haha fulla i skratt går vi in i salongen och beskådar sedan 3 män i ett fängelse påväg mot dödsdom. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta men någon surf-film var det inte i alla fall. Vi hade trots teatern (jag är inget stort fan av teatrar. De få jag har sett har liksom aldrig varit något att ha, minns ni Sthlm för lite dryg ett år sen?) en mycket härlig och otroligt rolig kväll. Jag menar, det impulsiva blir ju oftast det roligaste...

Sen tänkte jag uppdatera er på hur det går på vikt fronten. Allt är sig likt. Jag har kanske gått upp ett par kilo men inget som jag tycker syns märkbart. Jag springer 2-3 gånger i veckan, jag gör "Jade-Workout-Remix" varje gång efter jag har sprungit och jag simmar så fort det är fint väder och solen är framme, vilket är nästan varje dag! Så med detta sagt erkänner jag att jag faktiskt tränar... 

Ha nu en underbar torsdag! Au revoir!

Old Hollywood

Jag har nu haft ett par underbara dagar vid poolen. Vi är nu uppe på 30 grader här igen. Gött mos. Mos som jag förövrigt åt till kvällsmat tillsammans med köttbullar och farmors hemlagade lingon. Jag vet inte om jag har berättat det här men när familjen var här så smugglade pappa in hemmagjord lingonsylt till mig. Eftersom man inte får ha med något ätbart in till Australien, speciellt inte bär var det lite utav ett äventyr. I vilket fall som helst äts det endast av dessa underbart goda lingon vid speciella tillfällen som idag till köttbullarna och moset. (skulle aldrig använda dem till natta-gröten). Idag var en sån dag då det skulle avnjutas. mmm...

Idag har varit en riktigt härlig dag och vi hade lite folk över vid poolen. Vi spelade "Jackpot" med en boll och tänka sig att vissa killar aldrig ska växa upp utan vid 19-års ålder måste de fortfarande knuffas och dra bollen ur dina händer, inte kan dem ju förlora! Jag vann som ni alla kanske kan räkna ut inte. Det där med att kasta och fånga bollar hit och dit har ju aldrig varit min grej...

Ikväll har vi varit på ett födelsedags kalas med temat "Old Hollywood". Jaha tänkte jag. Hur klär man sig då? Vi har ett par riktigt fula klänningar som vi bara har för att ha under roliga tillfällen hemma i huset. Vi tog dem när vi hade den där klädes-bytes-grejen med Sisterhood. Vi tänkte att de kunde vara roliga att ha någon kväll när vi är uttråkade. De har redan varit till användning ett par gånger men ikväll var det premiär utanför husets trygga väggar. Jag hade på kalaset på mig en röd-fruktansvärtful- älva-häx-klänning. Ja, jag skulle aldrig ha den på mig hemma i Sverige. Så jag tyckte den var perfekt till Old Hollywood temat. Kruxet är det att det amerikanska modet är ju liksom inte som vårat. Jag gick till partyt och trodde att jag hade en rolig outfit för kvällen men eftersom mer än hälften av gästerna på partyt var amerikanare gjorde klännigen en succé som "Super Cute" eller "Amazing and beautiful". Vanessa trodde att detta skulle ske så vi hade en liten tävling oss emellan om hur många komplimanger klänning kunde få som "vacker/snygg" eller som "Rolig/ful". Jag kan väl säga så att "Vacker/Snygg" vann oslagbart... 

Sanne

Åh vad jag saknar Sanne. Hon fyllde år igår (hon har fortfarande några minuter kvar på sin dag hemma i Sverige, men här är den tyvärr redan över för längesen). Jag kan inte fatta hur fort tiden går. Jag kommer så väl ihåg när vi firade henne 17. Vi kidnappade henne och åkte tåg till växjö, sen shoppade vi hela dagen och slutade med att se filmen "Bilar". Efter detta tror jag att vi har försökt slå kidnappnigarna med storm efter varje födelsedag. Saknar er tjejer. 

Nu har jag pratat med Sanne på skype och det var så längesen men så otroligt skönt att höra hennes röst. Det är skönt med Sanne för jag vet att även om vi inte pratar super myckte så kommer vi alltid kunna prata och framförallt skratta hur lång tid det än går emellan. :)

Sanne, jag vet att jag har sagt det men det går att säga hur många gånger som helst. Du är en underbar människa och man kan inte låta bli att tycka om dig. Jag saknar och har saknat dig super mycket och ser så framemot tills vi ses igen. Du betyder otroligt mycket för mig kanske ligger det i att vi stog ut med Sol-britt, Andreas, Österikaren (kommer inte på hans namn!) och var det någon mer? Hette han Mikael? Han med nybakta bullar du vet... aja.. Hörs ikväll! :)

Skip- Bo

Hej Bloggen inklusive dess läsare. Nu var det ett tag sen igen och jag måste säga att det är inte lätt uppdater när internetet är för segt. Jag vet inte men just blogger sidan och youtube funkar fruktansvärt dåligt och sakta. Häromdagen tog det en evig tid att ladda upp en enda film på tubben. Det var helt och hållet värt väntan för jag tittade nämligen senare på HippHipp musikalen "From Cats To Jesus". Är den inte helt fantastisk rolig? Jag skrattade som bara den och visade sedan Vanessa. Även hon kunde deltaga i skrattsalvorna då hela musikalen är på "ryska". 

Jag njuter verkligen av varje dag här nere och jag njuter något så otroligt av lovsången. Jag kan inte förklara hur mycket det betyder för mig. Jag sjunger lovsång varje dag och jag tröttnar inte, jag längtar efter det när jag går och lägger mig och det är det jag ser fram emot på dagarna. Jag önskar att ni alla bara kunde få känna 2 minuter av det jag känner flera timmar i veckan.

På "fritiden" har vi nu börjat spela ett nytt kort-spel som jag aldrig har spelat tidigare. Det heter skip-bo. Det är verkligen roligt och jag hoppas att jag ska kunna få ta med mig det och "dutch-bliz" hem till jul så att vi kan ha lite mysiga kort-spels-kvällar. I vilket fall som helst så spelar vi så fort vi får en ledig stund. Idag mest hela dagen. Vi äter popcorn, tittar på film och spelar kort. Vi har nu satt upp ett schema på väggen där vi kan hålla koll på vem som vinner flest gånger. Gissa vem som leder? japp. ni gissade rätt. Man kan väl säga att jag har tur i spel men otur i kärlek. haha kanske vänder en vacker dag.

I dag är det exakt 3 månader tills jag lämnar Australien för det här året. Det är 3 månader och 1 dag tills jag landar i Sverige. 13 veckor. 13 Söndagar i kyrkan. 91 dagar. 2184 timmar. Har ni börjat räkna ner? Jag har.

Det Var En Gång 2 Amerikanare & 1 Svensk

Idag är det torsdagen den 3 September 2009. Det är lite mindre än 100 dagar tills jag kommer hem. Kan ni fatta detta? Snart kommer jag liksom vara hemma igen. Innan jag vet ordet av det kommer jag att krama alla er som jag har saknat detta året. Jag börjar tänka på hur det kommer vara att gå upp för den lilla gången, bredvid dammen upp mot dörren på huset hemma. Öppna dörren och ställa sig i hallen. Vad känner man då? "Hej, nu är jag hemma!" eller "Var är jag", eller "Jaha, här var det livat". Jag har ingen aning. Däremot måste jag erkänna att jag ser fram emot det mer och mer. Det bubblar liksom till i magen när jag tänker på det. Mmmm...

Idag mår jag mycket bättre efter 2 dagar med halsont och diverse tidsfördrivande aktiviteter. Har jobbat på lite uppsatser och tittat på filmer, men tack Gud för internet. Det går ju slösa sjukt mycket tid på datorn när man ändå bara vill att tiden ska gå. Idag när jag vaknade fungerade internetet inte. Det blir lite smått panik i huset. Jane måste kolla in sin farm på FarmVille, Jennifer blir irriterad direkt om hon inte kan komma åt sina mail (eller facebook), jag blir mest besviken eftersom jag vet att Mamma är ledig idag och har sett fram emot att skypea med henne. I alla fall, Jennifer slänger sig in i det lilla skrymslet under trappan (ser precis ut som det Harry Potter bor i) där vi förvarar diverse sladdar ihop kopplat till en router och modem eller vad det nu heter. Hon håller på en stund och kommer sedan ut otroligt stressad och säger att det inte fungerar och vi måste ringa internet företaget. Efter henne blir det Janes tur, hon kryper in och kommer ut och snackar en massa om att hon har "reset" modemet och om det inte fungerar nu är det bara för att internet företaget håller på med uppdatering. Jaha tänker jag. (påminner inte hela denna händelsen om typ en sån där rolig historia?) Det var en gång 2 amerikanare och 1 svensk som försökte få igång ett modem. Först prövade 1 av amerikanarna, allt för stressad konstaterar hon att det är sönder och vi måste ringa på assistans. Därefter pröva nästa amerikanare, med all kunskap som de får därborta använder hon termer som ingen förstår och konstaterar att internet företaget håller på att uppdaterar systemet. Efter detta är det svenskens tur, hon drar ur kontakten i 10 minuter och sätter tillbaka den igen. Kollar alla sladdar och vips så funkar det! Jag säger då det, ibland räcker det att bara använda hjärnan lite... ;) det som är intressant är att vi lär våra hjärnor att fungera olika beroende var vi kommer ifrån...

Jag avslutar dagens inlägg med bilder från födelsedags kalaset: