Valborg

Kom på idag när jag ringde mormor att det var Valborg. Hade jag helt glömt bort. Så vi kommer inte fira denna högtid, annars har jag ju varit väldigt noga med att "över-fira" alla våra svenska traditioner. Å andra sidan passar det ju sig inte alls att fira valborg här. Jag skojar inte när jag säger att det är svin-kallt. Jag har förtillfället på mig ett par leggings, mysbyxor, 2 varma tröjor, 1 t-shirt, 1 scarfs och mina nya inneskor. Ska verkligen försöka lägga upp en bild på dem här för dem är det sötaste någonsin! Jag fryser inte nu, men det är kallt. På nätterna har jag 2 täcken och 2 filtar, Gud välsigne Ikea. Så jag håller mig hyfsat varm om nätterna, i morgon ska jag investera i ett element. 

Grejen är den att vi har värme till huset det är bara det att college avråder oss från att använda den för att den är så dyr. Dessutom blir Rachel såååå svettig när vi har värmen på för att på Nya Zeeland är det så himla kallt. Vad katten tror hon jag kommer ifrån? Vi är ju Vikingar för sjutton! Hon har aldrig känt på -10 ens... Jag erkänner dock att kylan är annorlunda här, det är så rått. Svin-kallt.

På tal om Svin, Hur går det för Sverige i den nya epidemin. Är dem inte roliga i Massmedia... när ska dem lära sig att vi inte går på sån skit längre. Kom igen. 

Vanessa lär svenska nu, det är såå roligt och hon är så söt när hon pratar. Jag har lärt henne säga.

 - Är du en xxx? (vi byter ut xxx mot olika ord som tex. tjej, kille, kyckling, kackerlacka, svensk, kanadensare osv)

sen svarar den andre

 - ja (eller) nej jag är en xxx, är du en xxx?

så har vi konversationer som ingen annan förstår och folk tror att vi verkligen pratar om något. Tur att dem inte vet bättre. sen avslutar hon konversationer med

 - så det så!

Vi har även börjat byta ut "jag" mot "han " eller "hon" så vi kan dessutom prata om folk! Roligt!

Nu ska vi titta på lite Tv. Elda Lugnt!

Twitter

Nu är det tisdag morgon och jag kan inte sova mera. Antar att jag vilat ut ordentligt under veckan som gick. 

Jag har varit helt ledig i helgen, vilket har varit jätte skönt. Inget street teams, ingen kör, ingen kyrka. Kan ibland vara lite skönt att ta en enda stor pause i livet. Istället har jag städat, städat och tvättat. Sen har jag varit och handlat och lagat mat. Igår lagade jag ost & skinkpaj. Det smakade precis som hemma! Vilket resulterade i en och en annan tår... sååå gott. 

Nu tänkte jag berätta för er om "Twitter". Jag har ingen aning om det har nått kära Sverige ännu, men tids nog kommer det dit oxå. Twitter är det nya på internet, bilddagboken är ju gammal som gatan numera och kommer någon ens ihåg lunarstorm? (vill bara klargöra att jag aldrig haft någon lunarstorm). Facebook är ju tackolov still alive and going strong. Tänk när vi ser tillbaka på tiden med facebook med ett leende på läpparna...

tillbaka till Twitter. Här använder ALLA twitter och alla pratar om det hit och dit. Twitter går endast ut på statusuppdatering. Det enda man gör är att berätta vad man gör, helt enkelt. Sen följer man varandra. Man har liksom inte vänner utan man väljer vems status man vill kunna se. Detta betyder att jag kan följa Fergie, men hon behöver inte bry sig ett skit om mig, vilket hon borde göra men troligtvis inte gör. Sen kan någon följa mig och jag behöver inte följa den tillbaka. Den man följer, är de statusuppdateringar man får till sin sida eller som ett sms till sin telefon. Så man kan twitta på internet eller genom att skicka ett sms. Jag vet inte om detta har någon betydelse för er där hemma alls, men ville bara säga att ni kan följa mig på twitter.com, sök på MLindahl och ni är med i gemet. Så kom ihåg var ni hörde det först...

Dr. Meramuz

Den lindriga halsonten var inte så lindrig. Låg igår och visste inte om jag skulle sticka en kniv i halsen eller bara gräva min egen grav. Eftersom jag inte hade energi till något av alternativen låg jag mest i sängen och längtade hem. Som ni förstår var det ingen rolig dag.

Så idag har jag varit hos doktorn. Dr. Meramuz med härstamning från Indien. Här åker man inte till något sjukhus om man bara behöver en undersökning utan man går till små kliniker som ligger lite här och var. Dr. Meramuz klinik låg i köpcentret bredvid mataffären. Anja från Schweiz skjutsade mig dit och var med mig under besöket. Anja är min ledare i street teams och bor i "the gated". Efter 1 timmas väntan var det min tur. Dr. Meramuz gjorde en snabb undersökning och skrev sedan ut både recept på pencilin och läkarintyg till skolan. Bra jobbat. Jag hade mycket svårt att förstå vad han sa och han hade nog ännu svårare att förstå mig, men med hjälp av lite papper och grimaser klarar man det mesta. Inte för att man brukar förstå vad läkarna hemma i sverige snackar om heller. Det hela gick bra och jag hämtade ut medicinen i ett apotek/present shop.

Nu ska jag försöka vila hela helgen och ladda för nästa vecka istället. Så om ni inte brukar tänka på mig så kan ni ju göra det nu... ta hand om er. 

Skinneis = Stuprörs Jeans

Har nu rykt på min första halsont sedan jag kom hit. Låg hemma igår och idag. Det är en utav den lindrigare varianten, men som ni vet måste jag ändå ligga hemma och äta och vila för att det inte ska bli värre. Har inte varit sjuk sedan jag kom hit vilket jag ser som ett under. Har inte haft ont i halsen på 4 månader!!! senast var julafton. Jag har varit så glad och lycklig över detta, men när man minst anar det så smäller det och här ligger jag nu. 

Jag kan meddela att "våra bästa år" går på tv'n även här, så det känns nästan som det känns att vara sjuk hemma. Tjejerna tar hand om mig. Vanessa skickar sms lite då och då för att kolla att jag mår bra och Jennifer lagar mat och diskar och ser till att jag äter. (har varnat dem i förhand hur jag blir när jag blir sjuk, så att de visste vad de skulle behöva göra) Så jag klarar mig bra och beräknar att vara frisk igen i morgon.

Tänkte bara reda ut det här med stuprörs-jeans. På engelska kallas dem skinnies. Amerikanarna är inte alls vana vid så tajta jeans. Vissa tjejer tycker att det är ok medans killarna inte förstår det alls. De norrmän och svenskar som är här av det manliga könet försöker förklara för amerikanarna med alldeles för vida byxor att det faktiskt är snyggt med tajtare jeans (även vi skandinaviska tjejer försöker lägga in en hint lite här och där att de faktiskt bör byta ut sina vida byxor mot något, ja,  något snyggare)

I vilket fall som helst är det ett hett samtals-ämne och killarna från USA pratar alla om "när" de ska köpa så smala jeans och "om" det verkligen är acceptabelt. Shaddyboy var den första av dem att pallra sig iväg och köpa sig ett par. Problemet var att han köpte alldeles för tajt-tjej-modell. Det ser inte klokt ut. Det är ju bara det att ingen våga säga det till honom. Ska man ha så tajta jeans på en kille får dem ju hänga lite längre ner på rumpan eller hur? Han drar upp dem så högt så högt så. Pinsamt. Jag har inte på några sätt uppmuntrat honom att köpa dessa jeans, inte norrmännen heller. Så jag försökte lite snällt säga till honom att han ska ha dem liiiite längre ner. Då utbrast han: "VA!! NEJ, men då ser man ju kalsongerna". Jag sa inget mer efter det uttalandet och tänkte i stället för mig själv att han skulle nog bli alldeles förskräckt om han kom till sverige och fick se så mycket kalsonger på en och samma gång.

Dem har mycket att lära, de där amerikanarna...

White Trash

Howdy! (som man säger i södra USA)

Idag är det 3 månader sedan jag gjorde Sydney osäkert. Helgen har varit mycket bra. I fredags hade vi film-kväll med min husgrupp, i lördags hade jag fullt upp med street teams och kör som vanligt och i söndags var jag på pyjamas-party. Det bjöds på pannkakor och alla hade pyjamas på sig. 

I dag har jag varit med Helga och Lisa på IKEA. Köpte ett extra täcke för det börjar bli riktigt kallt här nu om nätterna. Ni förstår, husen här har ingen isolering så vinden blåser rakt igenom husen. Så när temperaturen sjunker under 20 grader och vinden blåser blir det om nätterna riktigt, riktigt, riktigt kallt. Hösten är här. 

Efter Ikea började jag och tjejerna här i huset (inte Amy) göra oss redo för kvällen. Vi har nämligen varit över hos pojkarna (våra grannar) på middag. Temat var White trash. Jag hade ingen aning om vad detta var i morse när jag vaknade, nu så här innan jag går och lägger mig undrar jag om jag verkligen hade velat veta. White Trash är typ en stil eller en "folkgrupp" som inte tvättar sig, klär sig skunkigt, röker och dricker massa öl. Ja, ni där ute vet säkert bättre än jag vad de är för några. Men jag tänkte bjuda på 2 bilder där ni ser mig i full utstyrsel.

Bild 1. Shaddyboy förklarar för mig vad "white trash" innebär

Bild 2. Alla posar i en gruppbild.

Mormor, du behöver inte vara orolig, det är inte riktiga cigaretter och inte heller riktigt skägg eller tatuering. Kvällen var rolig fast jag hade ganska svårt att följa med i samtalen eftersom alla pratade med en dialekt som jag hade väldigt svårt att förstå. Även jag gjorde några försök med dialekten, men det hela slutade med att alla gapskrattade runtomkring och de tyckte jag lät tysk. (som om det inte var illa nog)

ps. 1. har inte haft på mig så vida byxor sen 90-talet.

2. Amerikanarna har bara så vida byxor.

Påsken I Bilder

Här kommer en liten bild-uppdatering på hur påsken har sett ut för er som inte uppdaterar er via Facebook.

Här är mina hus-kamrater. Från höger. Vanessa, Jennifer, Jag och Rachel

Här är påskriset jag gjorde med rosetter och choklad-ägg.

Här ser ni Stewar och Tim som bor i grannhuset. De är på bilden utklädda till påsk-kärringar. Det var en av aktiviteterna på det svenska påsk-partyt vi hade på långfredagen. I bakgrunden ser ni Påsk-harens öron.

I tisdags hade vi lov och vi var ett gäng och åkte skridskor. Kul att gå från en utomhus-temperatur på 25 grader till en is-hall och ut igen. Efter skridsko-åkningen gick vi till poolen och badade. SICK!

En natt när överskottsenerginsnivån var mycket hög uppfanns "the area". Vi kom upp med den brilianta idén att ha ett område framför kylskåpet vi inte ligger eller står i. Det hela har egentligen inget direkt syfte mer än att det ser sjukt kul ut varje gång vi ska ta fram mat ur kylskåpet och det är jobbigare än vad det behövde vara. I vilket fall har "the area" en stor del av våra liv för tillfället.

I onsdags var jag på IKEA och fick en liten dust av hemlängtan. Kände ju igen alla grejer i mitt rum och i huset hemma. Bara så att ni vet, jag har det jätte bra. MEN jag tänker på alla er där hemma varje dag och vissa dagar längtar jag hem. Har lärt mig de dagarna då jag längtar hem kommer komma lite då och då, mellanrummen mellan dem kommer bli längre och längre, men de kommer definitivt att komma och de dagarna är jag bara hemma och tänker på er.. Saknar er alla <3

Jesus Lever

Påsken är över och Jesus lever... igen, hur gör han detta varje år! I vilket fall som helst så hade jag en underbar påsk-helg. Vi hade en stor BBQ med alla fattiga gatorna i vårt område. Mitt team är såå lamt och inget går riktigt vägen för ledarna. Men de gör sitt bästa och jag tycker inte att det är ett smack roligt. Påskaftons kväll sjöng jag i kören som vanligt, en lördags kväll. Efteråt åkte jag och 9 andra tjejer på bio. Vi såg "17 Again" och jag måste säga att den hade ett trevligt och väldigt snyggt budskap. Jag konstaterade dessutom att jag kunde se hela filmen och förstå allt utan att ha svensk text. För mig är detta fantastiskt och trodde aldrig att det skulle vara möjligt.

Rachel utklädd till påskhare

I söndags uppstod Jesus och det firades på alla möjliga sätt. Jag var i kyrkan mest hela dagen. På kvällen var det film and art festival. Folk har fått skicka in filmer som handlar om påskensbudskap, filmerna visades sedan hela eftermiddagen och på gudstjänsten kl. 18.00 visades de 5 finalisterna. Filmerna är helt fantastiska och mötet var verkligen omtömlande. PÅ: Hillsong.com/artfestival/films. Kan ni titta på några av filmerna. Jag hittade inte den jag tyckte var bäst. Ska försöka leta och återkomma till er. Efter detta gick vi på ett hejdundrandes party. Jag hör 20 meter från huset beaten från en BlackEyedPeas låt och blir pumpad till max. (Pump it) Sedan spelas BEP hela kvällen och jag kunde varenda låt! Härligt. 

Idag har vi mest slappat, vi hälsade på hos Rachels bästa vän "Woolworth", vilket är mat-affären. Sedan gjorde vi våra uppsatser och därefter gick vi på en Påsk-middag i ett hus i "the gated". Vi fick hyfsat god mat, sjöng och spelade lite (på ett musik-college händer det hela tiden och alla vill spela de låtar som de har skrivit, synd att jag enbart kan bidra med "prinsess-låten") därefter spelade vi lite kort "spoons" och sen gick vi hem. Nu sitter jag här och ska snart sova..

Hoppas att alla ni där hemma har haft en bra påsk! Jag saknar er och det extra mycket under högtider som denna! Har saknat kyrkan hemma, Arken, Hemma...

En liten notis att avlsuta med. KAN NI FATTA ATT DET ÄR ETT ÅR SEDAN VI VAR I LA I SADDLEBACK CHURCH!! Vad hände? Trodde nog aldrig då att jag nästa år skulle fira påsken i Sydney.. livet är mäktigt..

Good Friday

Långfredagen har det alltså varit idag. Här heter det "Good Friday" och jag gillar nog den tanke lite bättre egentligen. Det är ju liksom bra att Jesus dog på korset och gjorde allt det där viktiga för oss. Samtidigt gillar jag att det heter långfredagen och att saker och ting är lite stilla. Jesus dog ju faktiskt på korset vilket kanske inte är en så rolig upplevelse i sig. Tur att vi vet hur det hela slutar... älskar lyckliga slut...

Så idag började vi dagen med att gå till kyrkan och fira "good friday"-gudstjänst. Efter detta rusade vi hem för att förbereda för det stora Påsk-partyt som hölls i vårt hus. Vid 12-tiden började gästerna komma och vi underhöll med diverse aktiviteter så som att måla ägg och fika. Efter någon timma eller två kom Rachel, "Påsk-haren" (ja, hon var utklädd. i alla fall med öron. mer gick hon inte med på, men vi tyckte öronen var en slags vinst i sig) Hon delade sedan ut lite små godis-ägg och utlyste sedan den stora Ägg-jakten. Alla gäster fick leta efter varsitt ägg i huset. Äggen hade vi gömt dagen innan. Allt gick mycket lyckat. Efter denna jakt anlände påskkärringarna, jag, Vanessa och Jennifer. Alla hade tagit med sig en scarfs så vi börjar klä ut alla gästerna till påskkärringar, kille som tjej. Vi samlades sedan i vardagsrummet för att leka fruktsallad men istället för frukter använde vi oss av svenska påsk-ord så som, Kyckling, Ägg, Hare och Fjäder. Det var hysteriskt roligt och alla gick in för det väldigt mycket. Såg nog ganska roligt ut om man tänker sig att alla dessutom såg ut som påskkärringar. Efter ytterligare några lekar tog vi fram tårtan för vår vän Travis fyllde samtidigt som detta party pågick år. Han blev så jätte glad så. Efter detta fick folk gå hem när de ville. 

Efter att de sista gästerna gått hem och vi städat upp avnjöt vi hembeställd pizza! Är ju så härligt att de kör hem pizzorna till dörren här. 

Har dessutom laddat upp lite mer bilder på fejjan. Har fått lite problem med mitt minne på datorn. Det är fullt, så jag kan liksom inte tanka in bilder eller lägga upp bilder så som jag vill ha det. Har fått lite hjälp av Jennifer och hennes dator. Men det kommer ju inte funka i längden.. Vi får hoppas att inget allvarligt händer... Någon som vet något om externa hårddiskar?? Vad behöver jag?? Hur mycket minne? Märke?? osv...

Ha en fortsatt bra påsk!

Påsken På Ingång :>

Nu laddar vi för påsken för fullt här i Sydney. På fredag ska vi ha ett påsk-party med svenska traditioner. Det finns inte så mycket påsk-traditioner här i australien, det finns ingen påskpynt eller påskkärringar på kvastar. Inte heller någon speciell påsk-mat eller must. Det sistnämnda klarar jag väl mig ganksa bra utan, men ändå. 

Man firar inte skärtorsdagen alls här. Inte för att Sverige i allmänhet kanske gör det, men den dagen har alltid varit speciell för mamma och är därför speciell även för mig. Det är ju liksom Jesus sista måltid och hans böner i Getsemane! Därför ska jag i morgonkväll försöka skapa lite stämning här huset medan de andra är iväg på olika grejer som inte jag behöver gå på. När de kommer hem ska jag ha tänt ljus i hela vardagsrummet, fixat dit en keyboard så att jag kan spela lite fina lovsånger för dem, sen hade jag tänkt att vi skulle ha en liten nattvard tillsammans. Jag tror det kan bli jätte bra, jag vill i alla fall inte glömma den kvällen på påsken bara för att jag inte är hemma...

Idag i skolan hade vi en väldigt mäktig lektion, jag vill bara säga det att det faktiskt är härligt, roligt och spännande att vara i en miljö där man faktiskt helar människor från sjukdomar genom att be Gud om hjälp. Idag helade vi 3 st från ryggverk och 1 från att ha en spricka i foten till att helt kunna gå på den. I söndags helades en tjej från magont och för ungefär en vecka sedan helade Vanessa min dator från att inte fungera alls... Säga vad man vill, men Gud är God.

Att annars få vara i en atmosfär där alla är glada och älskar livet är ju bara det härligt! Hoppas att ni har det bra alla där hemma! Ha en otroligt Glad Påsk och glöm inte vad det är vi firar!

GLAD PÅSK!

Vänskaps-uppdatering

Hej!

Idag har vi varit lediga och bara spenderat dagen i huset. Jag har varit och handlat mat för veckan, städat, bakat stenhårda muffins (hittade ett recept på internet som skulle vara utan bakpulver... funkade inte), vi har klätt ut Rachel till en tönt (för hon skulle på ett tönt-party med sitt street team), lagat mat, sovit en liten stund mitt på dan, skrivit en sång till Stew och haft väldigt roligt. Jag måste säga det att så roligt som jag har haft de senaste 2 veckorna har jag inte haft på riktigt länge. Vi skrattar typ hela tiden.

Så för att klargöra lite med vänner och sånt för er som behöver en uppdatering. Det är mest jag, Vanessa och Jennifer som hänger liksom. Det är vi som skrattar och hittar på olika dumheter. Dem är mina "bästisar". Rachel är lite för ordentlig för att hänga på oss. En kväll hade vi (jag, Vanessa och Jennifer) väldigt roligt med en helium balong. Vi ville att Rachel skulle känna sig som en i gänget så vi springer upp på hennes rum och vill att hon ska pröva att prata helium. Rachel blir förskräckt och säger "jag faller inte för grupptrycket", " ni får aldrig mig att göra det där". Samma kommentarer gäller när vi andra går runt i endast underkläder och skriker "Av med byxorna" till Rachel...  Amy ser vi nästan aldrig. Hon går inte till skolan och sköter sig inte alls. Hon hänger med sin pojkvän och sover hos sin moster (det är i alla fall vad hon säger). Vi klagar inte på att inte ha henne i huset för hon är allmänt otrevlig och diskar eller städar aldrig efter sig själv. Finns så många dumma saker hon har gjort. Nu har vi även märkt att saker från köket börjar försvinna. (en gryta stod i garaget med en pensel full med färg på "för rengöring" sa Amy. En gryta är hos pojkvännen för hon lagade mat till honom en dag "har inte han någon gryta hos sig" sa jag, Amy svarade "men, jag måste ju ta maten i något"... min tanke va, varför inte använda en skål. Vi har förtillfället inga grytor kvar). Vi andra försöker mest skratta åt eländet, flickestackarn vet inte bättre...

Annars är jag med lite olika gäng. Man träffar så mycket folk hela tiden men här kommer en lista: 

• Norrmännen där hittar vi Helga och Andreas bla. 
  
• Svenska Lisa. 
• Annars är det lite folk från ett annat hus här i närheten, där hittar vi Juliette, Emily, Lauren. 
• Sen är det ju det huset som jag skulle ha bott i från början med Olivia, Belle och Amanda. 
• Pojkarnas hus här på gatan, Stewart, Shad, Jeremy, Stephen, Tim och Daniel. 
• Min klass, som jag spenderar dagarna i skolan med (orkar inte rabbla upp alla namn). 
• Min "Hus-grupp", med ledaren Helen i spetsen

Det är svårt att peka ut "dessa är mina kompisar" för alla i college är liksom vänner, jag menar, vi är ju faktiskt kristna hela bunten, vi tar hand om varandra ;)

Det finns även vissa som jag har lärt mig att inte lite på helt och hållet. Ingen nämnd ingen glömd. Men Amber är en av dem. 

Jag vet att allt detta är mest bara namn för er och spelar egentligen ingen roll. Men tänkte att det kunde vara bra att reda ut en gång för alla. Kanske skulle ni vilja ha porträtt bilder av allihopa? Så att ni kan plugga på ordentligt? 

Aja, håll koll på mina hus-kamrater (Vanessa, Jennifer, Rachel och Amy) så är jag nöjd... eller Amy är nästan omöjligt att hålla koll på, så glöm henne...

From A Whisper To A Shout

Så kära läsare. Jag är tillbaka!

Efter 7 dagar av konferens och 2 dagar av åter hämtning är jag nu redo att skriva lite här om vad jag har varit med om. 

Veckan har varit otroligt rolig! Vi har jobbat så hårt på dagarna så när vi tog bussen hem sent på kvällarna var man liksom övertrött vilket resulterade i en överdos av koko-ryck! Fantastiskt! Jag har varit en gruppledare för 4-8 barn i 3 års åldern mellan klockan 9-14 och 16-21.30. Jag trodde aldrig att jag skulle överleva men har faktiskt klarat mig riktigt bra. Vi har haft olika aktiviteter för barnen. Pyssel, lekar, fri lek, hopptorn, Max & Melody Show, Big Word Time (de fick lära sig en bibelvers),blåst blåsbubblor, lovsång (fint att se 3-5 åringar sjunga lovsång), toalett-tåg (en stor process, men ack så viktig). Varje dag har vi haft från 50-70 barn att se till att de inte kissar i brallerna. 

I början kände jag lite att det spelar ju ingen roll att man gör så mycket arbete för barnen, de behöver väl inte en hel show och blåsbubblor. Efter att ha fått sitta inne på ett av de fantastiska semenarierna ändrade jag inställning helt. De visa filmer från barn i afrika ni vet. Men det var annorlunda, inte så manipulerande som det kan vara på tv. Det var gatubarn som berättade att de bad för oss i väst-världen och tackade Gud för oss. Jag kände helt plöstligt att det var så viktigt att ta hand om barnen, det har faktiskt ett syfte. Att jag har möjligheten att berätta för barnen vem Jesus är i så tidig ålder liksom. Det spelar roll. Tänk om inte jag hade fått det genom flanelografen (tack Gud för Max & Melody Shows) i söndagskolan...

Det har varit helt underbart att få vara med och arbete under ett så stort evenemang. Över 1000 volontärer och över 10.000 deltagare. Även om dessa siffror är häftiga så är det verkligen ingenting jämfört med atmosfären. Alla arbetade och var glada, jag menar, ingen kunde direkt klaga på att man var trött, alla satt i samma båt liksom. Kvinnorna som deltog var så tacksamma för allt vi gjorde. Ibland önskar jag att vi i Sverige kunde vara lite mer tacksamma och glada över att få vara del av någonting. Vi ska alltid sträva efter något bättre men vet ni vad, ibland är det skönt, "we can't always go for the best", och det är en underbar inställning som frånlöser all press vi har på oss hemma i lilla Sverige. Så en liten seriös uppmaning! Var glad att få vara en del av kyrkan hemma, var glad att få vara en del av din familj, var glad!

Maten under konferensen har varit fruktansvärd, vilket har resulterat i allt för mycket donkan och allt större dubbelhaka. "The Entertainment Centre" (byggnaden där konferensen hölls) ligger väldigt nära China-town. Så en dag åt jag underbar kina mat. Jag har dessutom gjort lite rolig shopping på den kinesiska marknaden. Högtalare till min iPod som blinkar i takt med musiken för 15 dollar (75 kr). Ring mig på skype om ni vill se mer av detta underbara ting. Då kan ni oxå få en längre utläggning om vad jag köpte mer... För övrigt är det väldigt mysigt i China-town. Jag har aldrig förut varit i något "china-town" så det var en upplevelse. Fick ju i alla fall se lite utav hur Jens, Magnus och Annie möjligtvis har det där borta...

Album inspelnigen var lite utav en besvikelse om man får klaga när man lovsjunger med 13.000 andra. Men återigen, det handlar inte om siffran utan om atmosfären och jag måste nog erkänna att jag vid det här laget börjar bli lite bortskämd med all underbar musik. Jag måste hela tiden påminna mig om att det faktiskt är fantastiskt och försöka njuta utav varje sång. Album-inspelningen brukar ofta sluta väldigt mäktigt, men i år blev allt försenat så de var helt plötsligt tvugna att bara avsluta hux flux! Tråkigt.

Annars är jag som sagt mycket nöjd med min vecka. Lurade Stewart något fruktansvärt på 1 April. Skulle ta alldels för mycket plats och tid att skriva det här, men ring mig så berättar jag gärna. Hoppas ni lurade någon där hemma, vad gjorde VN?

Ok. nu tror jag att ni börjar tröttna på att läsa, finns så mycket mer jag vill berätta. 2 små grejer till..

1. Idag på street teams knackade vi på en dörr och ut hoppar en vuxen karl så hög på någon drog att jag blev rädd. Han dansade och skrek. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Jag hade så svårt att inte brista ut i gap skratt. Lilla gubben liksom. Får be lite extra för han ;) Jag har dessutom lärt mig att Fergie's låt "Mary-Jane shoes" är om droger, haha (det ni Maria-Djenn) Lite synd tycker jag som alltid trott att det handlar om en söt flickas skor...

2. Black Eye´d Peas släpper ett nytt album den 9 juni! Håll i hatten! Albumet heter the E.N.D (nästan E.M.D, tur att det inte heter så...) och står för the energy never dies. COOOLT!

Så jag säger som Fergie 

- I'm so 2008, you're so 2000 and late!

Bye